EU:s långtidsbudget för år 2014 till 2020 måste vara ett verktyg för investeringar i tillväxt och jobb för att lyfta Europa ur den ekonomiska krisen. Europa måste tackla gemensamma utmaningar, såsom klimatförändringen, den organiserade brottsligheten och satsningar på innovation och forskning. Dessutom måste vi ha ett rättvist och humant asylsystem i våra medlemsländer.
Med 517 röster för, 105 emot och 63 nedlagda, antog Europaparlamentet med klar majoritet sin position kring EU:s flerårsbudget den 23 oktober i år. Vi röstade för en stark och hållbar budget som på ett samordnat sätt främjar investeringar i tillväxt, forskning och sysselsättning.
Självklart måste vi hushålla med de gemensamma resurser som finansierar dessa satsningar. Fokus borde ligga på att EU:s budgetmedel används så effektivt som möjligt och till ändamål med tydligt europeiskt mervärde och inte bara på att Europas medlemsstater ska göra så lite som möjligt tillsammans. Det är trots allt värt att komma ihåg att endast två procent av svenska skattebetalares pengar går till EU:s budget. 98 procent stannar i Sverige och går till våra kommuner, landsting och regioner.
Vi måste vara solidariska gentemot andra EU-länder som inte har det lika bra, så att Europa kan hålla ihop och skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt. Vi har därför ett system där rika länder bidrar lite mer. I slutänden kommer vi att få tillbaka det många gånger om. När länder i EU satsar på infrastruktur och bygger broar och järnvägar måste vi komma ihåg att vi kan bli leverantörer och utförare genom våra svenska naturtillgångar, företag och experter och på så sätt kommer dessa satsningar också oss till del.
För att klara av att uppfylla EU:s mål och uppgifter behövs inte nödvändigtvis en ökad budget. Det som behövs är tydliga prioriteringar och strategiska nedskärningar. Men vi kan inte som ministerrådet föreslår ta fram osthyveln och spara lite på allt.
Vi måste i stället våga ta fighten kring hur budgeten ska fördelas och exempelvis radikalt minska budgeten för jordbrukspolitiken, som i dag står för nästan 40 procent av utgifterna, och i stället flytta över pengarna till andra poster där de behövs bättre, så som satsningar på forskning, innovation, jobb och tillväxt, bistånd och milleniemålen. Pengarna måste användas på rätt sätt och vi måste våga göra medvetna val.
Resolutionen Europaparlamentet antog i oktober handlade om ett första förhandlingsmandat. Sedan dess har förhandlingarna i ministerrådet skjutits fram till i mars. Nu inväntar jag ministerrådets nya förslag och hoppas att det innehåller tydliga prioriteringar. Jag hoppas att diskussionen framgent framför allt handlar om hur budgeten ska fördelas för att främja långsiktig tillväxt på vår kontinent.
En av de tydligaste och ideologiskt viktigaste besparingarna är att stoppa flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg som kostar EU 200 miljoner euro per år. För mig är det självklart att verka för ett detta definitivt upphör och jag beklagar att inte statsministrarna i ministerrådet vågat vidröra den diskussionen ännu.
Cecilia Wikström
Europaparlamentariker (FP)