I dag har jag tagit emot tre blombuketter från tre anonyma medborgare som tackar för att jag röstade nej till Acta. Det var en trevlig överraskning. Nu pryder buketterna mitt kontor så fint.
Nu är jag nyfiken på vem som skickade blommorna. Okänd avsändare till vackra blommor är ju spännande, men jag skulle vilja veta vem som är så flott och generös… ni tre som skickade blommorna (Ulf bland annat) får gärna höra av er!
Värt att notera är att före omröstningen i plenum förra veckan bombaderades min mejlbox med nästan 2000 mejl, där EU:medborgare uppmanade mig och mina kollegor att rösta nej.
Nu när Europaparlamentet definitivt sagt nej till Acta är det dags att blicka framåt och ställa oss frågan hur vi går vidare för att stärka skyddet för immaterialrätten internationellt samtidigt som vi värnar grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.
Cecilia Wikström 
Vad roligt! Håller också med dig om att det är dags att blicka framåt. Däremot tror jag att man ska ta sig en rejäl funderare på om man verkligen ska ”stärka skyddet för immaterialrätten internationellt”. Är den kanske redan stark nog? Är den kanske för stark och är det då dags för en omskrivning av lagstiftningen kring den?
Och, kanske det viktigaste, är en ”stark” immaterialrätt oförenlig med det fria Internet, fri kommunikation och vidare? I så fall, vad väger tyngst? I min värld måste immaterialrätten komma på andra plats, efter friheterna.
Men jag har inga klara svar. Jag spekulerar och ser en intressant framtid, där vi har möjlighet att skriva ut tredimensionella objekt i hemmet, vars ritningar vi delat på nätet. Vad säger till exempel möbelfabrikanterna om det?
Må gott!
Hej Tommy! Tack för din trevliga och insiktsfulla kommentar. Nu gäller att vi kan garantera både grundläggande friheter och upphovsrätten. Balansgången behöver inte vara så svår. Äganderätten har varit grundläggande för varje europeisk demokrati och den måste så klart säkerställas också i den digitala eran. Annars kommer vi inte att kunna uppnå tillväxt och den vägen komma ur den nu aktuella finansiella krisen och undvika kommande kriser. Den som utbildar sig och tar risker för att producera musik, litteratur eller film måste naturligtvis kunna leva på lönen av sitt arbete. För detta måste vi tillskynda framväxten av lagliga och användarvänliga verktyg så att du och jag och alla andra kan betala för den kultur som vi tar del av via nätet. Och uppfinnare, innovatörer, företagaare och andra som satsar på att ta fram produkter ska inte behöva gå i konkurs för att det är fritt fram att förfalska deras produkter. För mig ar detta en ekvation som kan gå ihop. Precis som du tycker jag att grundläggande mänskliga fri- och rättigheter kommer först. Immaterialrätten är också viktig och jag menar att dessa båda inte alls är oförenliga, utan kan säkerställas. För det vill jag verka och hoppas på ditt fortsatta stöd. Bästa hälsningar från Cecilia
Mina blommor skickades inte till dig, men ett stort tack ska du i alla fall ha!
”Den som utbildar sig och tar risker för att producera musik, litteratur eller film måste naturligtvis kunna leva på lönen av sitt arbete.”
I den bästa av världar vore det kanske så. Men nej, det finns faktiskt ingen självutnämnd rätt för någon att kunna livnära sig på det man vill. Men jag gissar att det bara var lite olyckligt formulerat från din sida.
”För detta måste vi tillskynda framväxten av lagliga och användarvänliga verktyg så att du och jag och alla andra kan betala för den kultur som vi tar del av via nätet.”
Det stämmer däremot bra. Jag är dock inte lika optimistisk till möjligheterna att med rimliga medel skydda immaterialrätten, åtminstone inte i den digitala världen. Däremot tror jag det är fullt möjligt att skapa en hållbar balans genom att anpassa marknaden till rådande omständigheter. Att utnyttja tillgänglig teknik och rationalisera bort onödiga led för att erbjuda attraktiva tjänster till attraktiva priser. Så prisvärt och smidigt att man hellre väljer det lite dyrare lagliga än ett gratis illegalt alternativet. Jag är kanske naiv men jag tror att de allra flesta vill göra rätt för sig när de ges möjlighet.
Detta är dock lättare sagt än gjort då det till stor del är dessa ”onödiga led” som slåss för att rättfärdiga sin fortsatta lukrativa existens och därför sätter käppar i hjulet för all förändring som gör dem onödiga. De kommer garanterat fortsätta sina försök att smyga genom förslag kamouflerade på alla möjliga sätt. Så var uppmärksam och skeptisk, ha alltid människan och frihet som utgångsläge.